Först och främst hatar jag att behöva dölja mig med massa kläder. Jag hatar att vara klädd. Jag mår som bäst när jag bara har på mig underkläder. NEJ jag menar inte att "jag vill visa upp min fantastiska underbara älskvärda kropp". Därför hatar jag årstiderna där man måste täcka kroppen med kläder. Jag känner mig så jävla instängd. Nu i vintras när vi hade rollspel i skolan hade jag på mig en sån hawaii-kjol, därför att vi spelade ett sånt land. Jag kan inte beskriva känslan att slippa ha något som slickar benen, det var så jävla skönt!!! Tänk om man ändå fick gå till skolan i underkläder. Och TÄNK om man fick gå i skolan med magtröja. Men det får man väl självklart inte, OJ DU VISAR HUD. Jag älskar att visa hud. Fan varenda en har väl en magjävel!
Okej detta var en väldigt ytlig grej. Men jag vill verkligen inte bo här. Jag vill inte bo i jävla Sverige, där man ska skaffa sig man och barn med namn som Alma, Alva, Melvin eller Maja, köpa Volvo och en cool villa och senare åka till Kanarieöarna på semseter när man blir pensionär. Allt är så jävla förutsägbart. Alla ska vara likadana. Om vi tar Torsby som ett exempel, vem fan vågar sticka ut här? Min mamma verkligen en sån som tycker allt som är utanför ramen är konstigt. Och jag skäller ut henne varje gång för att hon har den attityden.
Allt är alltid likadant. Allt måste alltid vara som alla andra annars är det konstigt.
Jag har inte ens planerat min framtid i Sverige. Om jag tittar 20 år framåt ser jag mig inte bo här. Jag är så jävla trött på blasksverige. ALLT ÄR SÅ JÄVLA TRÅKIGT. Jag ser inte ens någon storhet i Stockholm längre.
Men att flytta till något annat land är ganska svårt, men jag hoppas på något sätt att jag hamnar där jag vill. Där man kan vara som man vill och slipper ha självmorstankar i December.
Jag vet att alla redan hatar vinter och snö.
Men jag vill liksom instinktivt (finns det något ord som heter så?) bort härifrån. Jag passar inte här.

Ge mig hårda ord och åsikter nu kära läsare, för ni är så jävla tysta.